Hur ofta är barn sjuka?
Barn yngre än två år kan ha mellan sex till sju infektionstillfällen per år. Antalet sjukdomstillfällen minskar snabbt med barnets stigande ålder och efter två - treårsåldern har barn omkring fyra infektioner per år. Oftast rör det sig om förkylningssjukdomar som snuva, hosta, halsont eller öroninflammation. Maginfektioner är också vanligt. Ibland krävs det att barnen får vara hemma och ta det lugnt någon eller några dagar. I tioårsåldern har de flesta barn en till två förkylningar om året, precis som vuxna.
Vad kan man göra?
Det är svårt att ge några allmänna råd som gäller för alla sjukdomar men det finns några saker man kan tänka på när det gäller allmäntillstånd, feber, kräkningar och diarréer hos barn. Barnets allmäntillstånd har stor betydelse. Ger barnet god kontakt och dricker är det sällan svårt sjukt. Även när barnet har feber är det viktigare att se till hur barnet mår rent allmänt än att gå efter hur hög febern är. Om barnet trots hög feber är aktivt, rörligt och dricker bra är det sällan något allvarligt. Feber är kroppens normala reaktion på en infektion och ett led i kroppens försvar mot virus och bakterieangrepp.
Kontakta läkare eller sjuksköterska om barnet
är medtaget, inte vill leka eller dricka och inte kvicknar till av febernedsättande medicin
har feber utan känd orsak mer än tre dygn
får feber igen efter att ha varit på bättringsvägen
är skrikigt eller tydligt har ont
verkar ha besvär från urinvägarna, t ex har ont när det kissar eller har starkt luktande urin.
Det är viktigt att man ger barnet mycket att dricka, särskilt om febern är hög. Matlusten minskar vid infektioner med feber men man behöver knappast bekymra sig för detta, den kommer tillbaka när barnet mår bättre. Man förlorar mycket vätska när man har feber och barn blir snabbare uttorkade än vuxna. Ett barn med mycket hög feber, över 40 grader ska man hålla svalt för att minska risken för feberkramper. Badda gärna med fuktig trasa eller linda in underben och vrister med kalla handukar (tänk på att handdukarna blir fort varma.) Barn som får feberkramp ska man kyla ner snabbt till exempel i duschen eller vid ett öppet fönster.
Om barnet kräks och har diarré rör det sig i de flesta fall om en virusinfektion. Även här är vätska det viktiga. Ge först klara drycker t ex te med lite socker, svag saft eller äppeljuice. När magen lugnat sig kan man ge välling i småportioner, fil eller yoghurt. Undvik ren mjölk och glass, fullkornsvälling, frukt och grönsaker till dess avföringen är normal.
Kontakta läkare eller sjuksköterska om barnet
bara har kräkningar utan smtidiga diareéer. Då kan man inte vara säker på att det rör som om en banal virusinfektion.
visar tecken på uttorkning, t ex inte har kissat på sju till åtta timmar eller är påfallande trött och medtaget
har blodiga kräkningar eller diarréer
har väldigt ont i magen
Smittsamma sjukdomar i barnomsorgen
Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. För vissa infektioner gäller att barnet som har infektionen kan sakna sjukdomssymtom eller endast ha vanliga symtom som trötthet och feber men smittan (virus, bakterier, parasiter) kan ändå föras vidare till andra personer i gruppen.
Upp till ungefär tre års ålder drabbas barn som går på dagis av betydligt fler förkylningar och öroninflammationer än barn som vistas hemma. Det är oftast förskolebarnet som för med sig infektioner till familjen och sprider den vidare till syskon, föräldrar och mor- och farföräldrar. Barnet kan gå till dagis när det orkar. Förkylningen spelar i grunden ingen roll. Är ett barn förkylt så är alla barn i närheten smittade redan första dagen, så smittrisk är inget skäl till att hålla barnen borta från dagis eller skola. Däremot är ju en aktiv infektion med feber något som sätter ned krafterna och då behöver barnen ta det lugnt hemma.
Kan man skydda sig mot smitta?
Här är några tips som kan åtminstone minska risken något för att smittas av förkylning:
Lär barnet nysa i en näsduk eller i armvecket i stället för rakt ut.
Försök lära barnet att inte peta sig i näsan eller ögonen. Det är där virus lättat fastnar och sprids.
Tvätta händerna och barnets händer flera gånger om dagen, särskilt före och efter måltider
Det är bra om barnet kan vara ute så mycket som möjligt, även på vintern.
Undvik rökning i miljöer där barnet är.
Ett barn som är utomhus mycket, som kan tvätta sig själv om händerna, som får bra och näringsriktig kost och som får tillräckligt med sömn, har bättre förutsättningar att klara sig från förkylning. Barn ska dessutom inte utsättas för tobaksrök. Röken försämrar deras motståndskraft.
Hemma för vård av barn
Ett barn som har feber eller av annat skäl är trött och hängigt på grund av sjukdom bör stanna hemma och ta det lugnt. Mycket talar för att en infektion läker snabbare om barnet får vila och sova ut. Att låta barnet ha ett feberfritt dygn hemma, framför allt i samband med en längre feberperiod är en bra tumregel.
Barnets sjukdom kommer sällan lägligt och kan leda till konflikter både hemma och på jobbet. Så hur ska man göra när man måste vara hemma?
Här är några tips för att undvika Vård av barn/VAB-gräl:
Om det är möjligt så gör upp i förväg vem som skall vara hemma genom att dela upp dagarna mellan er, som ett slags vab-jour för att minska stressen om barnen blir sjuka.
Den som har minst att göra på arbetet den dagen stannar hemma, drar barnets sjukdom ut på tiden försök ta varannan dag.
Man kan också lösa av varandra efter några timmar och ta halva dagen var.
Kolla om någon släkting kan vara ”reserv” och rycka in om det behövs och till exempel hämta från förskolan om de ringer från arbetet och säger att något av barnen har feber.
Förvarna varandra i god tid om någon har något viktigt inbokat på arbetet som gör att den inte kan vara hemma med sjuka barn – så att den andra parten är beredd.
Det är också viktigt att ha en bra dialog med förskolan när det gäller sjuka barn. Det är inte alltid så lätt att avgöra på morgonen om ett barn bara är lite trött eller inte mår bra. Prata med personalen och gör upp om vem de ska ringa om det visar sig att barnet behöver hämtas tidigare.
Vi hör ibland talas om förskolepersonal som stoppar barnen och föräldrarna i dörren och vägrar ta emot dem för att de är rädda för smitta. Smittan har troligen redan spridit sig om det rör sig om en förkylning och det är viktigare att se hur barnet mår och om det orkar vara på förskolan.
