Ångest är en instinktiv fysiologisk reaktion
Reaktionen är styrd av det autonoma nervsystemet (inte viljestyrt). Man brukar kalla reaktionen för ”fly eller fäktmekanismen”. Syftet med reaktionen är överlevnad och aktiveras i situationer som upplevs hotfulla på något sätt. Vilka situationer som upplevs hotfulla tolkas olika av olika individer. Reaktionen är en känsla som orsakas av rädsla.
Många som drabbas av ångest har ofta höga krav på sig, kraven kan vara större än den egna förmågan. Att reagera med ångest och panik inför olika former av känslomässig stress är lika adekvat som att reagera med panik inför ett rasande vilddjur. Ångesten kan variera från nervositet till svår dödsångest.
Idag pratas det mer öppet om psykiska besvär
Men fortfarande är det många som förknippar psykiska problem med skam och en känsla av misslyckande.
En stor del av tillfrisknandet handlar om att acceptera sig själv precis som man är och därigenom sänka sina krav på sig själv.
Det finns inga enkla svar till varför en del drabbas av panikångest. En del av svaret kan hittas i hjärnans signalsystem, eftersom man vet att läkemedel som påverkar överföringen av serotonin och noradrenalin mellan hjärnans nervceller kan ge minskad ångest. Man kan även ha en ökad känslighet som ett genetiskt arv. En annan orsak kan vara svåra upplevelser i livet som tillsist resulterar i panik och ångestattacker.
Många som för första gången drabbas av en ångest- panikupplevelse har ev. stressat för mycket under en längre tid, varit fysiskt sjuk, använt droger eller gått igenom olika former av separationer ex skilsmässa eller en nära anhörigs död.
Exempel på rädslor som orsakar ångest;
Reella faror ex flygrädsla, få sladd på bilen
Situationer som tolkas hotfulla ex att prata inför en grupp
Erfarenhet av ångestframkallande situationer
Biologisk eller medfödd rädsla ex för ormar eller spindlar
Symptom
Ansträngd andhämtning och / eller andnöd
Yrsel eller matthet
Hjärtklappning, ökad puls
Skakningar, darrningar
Svettningar
Kvävningskänslor
Illamående och / eller magbesvär
Overklighetskänsla inför sig själv eller andra
Stickningar / domningar i händer och / eller fötter
Att man svettas eller fryser
Bröstsmärta eller obehagskänsla från bröstet
Rädsla för att dö
Rädsla för att bli ”tokig” eller för att göra något okontrollerat
Egenvård
Lär dig dessa punkter innantill
Övertyga dig själv om att känslorna är normala, men att kroppens reaktioner är överdrivna.
Att känslorna inte är skadliga, men obehagliga. Inget värre kommer att inträffa; du kommer inte att svimma, bli ”tokig” eller dö.
Öka inte paniken genom att tänka skrämmande tankar
Andas lugnt; ta djupa och långsamma andetag med magen
Slappna stegvis av i hela kroppen; axlar, hals, skuldror, rygg osv. Man kan göra olika avslappningsövningar.
Försök att skapa en trygg miljö
Beskriv för dig själv vad som händer i kroppen
Tillåt dig att känna det du känner. Tala om för dig själv att det är ok att ha ångest, att du inte behöver skämmas eller dölja det
Vänta ett tag och ge tillfälle för ångesten att gå över. Kämpa inte emot, spring inte bort eller tvinga bort den. Lär dig att acceptera den.
Försöka att så gott det går, inte utsätta sig för stress. Att vara fysiskt aktiv samt god sömn förebygger också ångesten.
"Rut-metoden"
En bra behandling vid begynnande panikångestsymtom är den sk. ”rut- metoden”; Se på ett fyrkantigt föremål i din omgivning (ett fönster eller ett hus etc.). Följ den ena kanten på föremålet med blicken och andas långsamt in under det att du långsamt räknar ett, två, tre. Följ sedan nästa kant under en långsam utandning och räkna långsamt. Följ därefter fyrkanten runt några varv under långsamma ut- och inandningar och långsam räkning till tre.
Behandling
All behandling vid ångest ska vara anpassad till personens speciella behov och förutsättningar. Olika behandlingsmetoder måste dessutom ofta kombineras, ofta på olika sätt, för varje enskild person.
Behandlingen består oftast av en kombination av stödjande samtal, någon form av psykoterapi och läkemedel. Det viktigaste är att hitta vad som fungerar bäst för en själv. Ett exempel på behandling kan vara; Kognitiv beteende terapi. Med hjälp av denna terapiform kan man påverka ångesten genom att förstå och förändra de tankar och beteenden kring problematikens helhet.
Att söka hjälp När ska man då söka hjälp och vart ska man vända sig. I första hand ska man vända sig till sin vårdcentral. Man kan naturligtvis söka akut men det bästa är att beställa en tid. Många söker hjälp när besvären blir så svåra att de påverkar det normala livet. En del söker tidigt hjälp för olika kroppsliga besvär som kan höra ihop med ångesten, tex. magkatarr, huvudvärk eller bröstsmärtor.
Kom ihåg att du inte är ensam om att känna som du gör, det är många som är i samma situation som du. Hjälp finns att få även för dig och du kan alltid ringa till oss sjuksköterskor på UniMed Care.
Ångest är en instinktiv fysiologisk reaktion, som är styrd av det autonoma nervsystemet (inte viljestyrt). Man brukar kalla reaktionen för ”fly eller fäktmekanismen”. Syftet med reaktionen är överlevnad och aktiveras i situationer som upplevs hotfulla på något sätt. Vilka situationer som upplevs hotfulla tolkas olika av olika individer. Reaktionen är en känsla som orsakas av rädsla.
Många som drabbas av ångest har ofta höga krav på sig, kraven kan vara större än den egna förmågan. Att reagera med ångest och panik inför olika former av känslomässig stress är lika adekvat som att reagera med panik inför ett rasande vilddjur. Ångesten kan variera från nervositet till svår dödsångest.
Idag pratas det mer öppet om psykiska besvär. Men fortfarande är det många som förknippar psykiska problem med skam och en känsla av misslyckande.
En stor del av tillfrisknandet handlar om att acceptera sig själv precis som man är och därigenom sänka sina krav på sig själv.
Det finns inga enkla svar till varför en del drabbas av panikångest. En del av svaret kan hittas i hjärnans signalsystem, eftersom man vet att läkemedel som påverkar överföringen av serotonin och noradrenalin mellan hjärnans nervceller kan ge minskad ångest. Man kan även ha en ökad känslighet som ett genetiskt arv. En annan orsak kan vara svåra upplevelser i livet som tillsist resulterar i panik och ångestattacker.
Många som för första gången drabbas av en ångest- panikupplevelse har ev. stressat för mycket under en längre tid, varit fysiskt sjuk, använt droger eller gått igenom olika former av separationer ex skilsmässa eller en nära anhörigs död.
