Rökning

I cigarettrök finns mer än 4000 kemiska ämnen t.ex nikotin, kolmonoxid, arsenik, ammoniak, vätecyanid, bensen samt giftiga tungmetaller och bekämpningsmedel. De når alla delar av kroppen i farligt höga doser eftersom de transporteras runt med blodet.

Skadorna kan efter ett antal år drabba rökaren på många sätt: kärlkramp i benen, cancer i urinblåsan, njurarna, magsäcken, livmodern, bukspottkörteln, tjocktarmen, lungorna, strupen och munhålan, åderförkalkning, stroke, hjärtinfarkt, magsår, benskörhet samt KOL – kronisk obstruktiv lungsjukdom. Det är en kombination av kronisk bronkit och vävnadsskador i lungorna, emfysem, som gör det allt svårare att andas. Till slut måste patienten få syrgas. En tredjedel av alla rökare får allvarliga symtom från luftvägarna.

I Sverige dör varje år omkring 6400 människor i sjukdomar som orsakats av deras rökning. Drygt 500 avlider av de skador de fått av passiv rökning. De flesta avlider i hjärt och kärlsjukdomar som är den vanligaste dödsorsaken för alla i Sverige. Det är sjukdomar som främst beror på åderförkalkning, förändringar som påskyndas av rökning. Trots att de flesta känner till åtminstone en del av riskerna fortsätter människor att röka. Den främsta orsaken till det är nikotinet som är det beroendeframkallande ämnet medan flertalet av övriga ämnen står för utvecklandet av cancer och andra sjukdomstillstånd.

Tobak har flera effekter på kroppen. Blodcirkulationen blir sämre på grund av att nikotinet drar samman blodkärlen. Hyn blir gråare och du fryser lättare och känner dig kall om händer och fötter. Nikotinet sätter också fart på hjärtat så att det slår fortare än vanligt. Det gör att hjärtat får arbeta hårdare och att det slits onödigt mycket, precis som en motor som får gå på fullvarv hela tiden. Rökaren har en högre ämnesomsättning, högre blodsockerhalt och mer stresshormon än ickerökaren. Abstinensen som drabbar den som slutar röka eller snusa beror på att kroppen ska ställa om sig från att behövt ta hand om cirka 4000 gifter 15-20 gånger om dagen till ett liv utan dessa ämnen.

Passiv rökning
Den som röker en cigarett andas själv in högst en fjärdedel av röken, resten når omgivningen. De personer som utsätts blir passiva rökare. Passiv rökning utsätter de drabbade för samma typ av hälsorisker som rökare.

Barn är generellt mer känsliga för tobaksrök. Astma och öroninflammationer är vanligare hos barn som tvingas leva med tobaksrök. Det räcker faktiskt inte ens med att föräldern går utomhus och röker, trots det så utsätts barnet för mer påverkan än barn till icke rökare.

Graviditet
Fostret får i sig samma mängder nikotin, kolmonoxid och andra gifter som mamman när hon röker. Kolmonoxiden tränger undan syre i mammans blod och får då minskad syretillförsel som följd. Nikotinet får blodkärlen att dra ihop sig så att blodet strömmar långsammare till fostret. Därmed finns en klart ökad risk för lägre födelsevikt, missfall och för tidig födelse. Risken för plötslig spädbarnsdöd ökar påtagligt om modern röker, särskilt om hon rökt under graviditeten. Även mag-tarmkanalen påverkas negativt av passiv rökning. Barn som utsätts för tobaksrök löper mer än fem gånger så stor risk att utveckla Crohns sjukdom (kronisk lokal tarminflammation) som de barn som lever i en rökfri miljö.

Snusning
En snusare får i sig mer nikotin än rökaren och får ett starkare beroende. Cancerrisken och ökad förekomst av andra sjukdomar hos snusare gör att riskerna med att snusa är stora. Det påverkar dessutom bland annat hjärtat, blodtrycket och cirkulationen.

Tänderna
främst är det snusarens tandkött som skadas. Där snuset placeras blir tandköttet förtjockat. Efterhand kan det leda till att man tappar tänderna. Den som snusar blir också torrare i munnen än andra. Det finns mindre saliv i munnen som kan göra rent och det i sin tur kan bidra till hål i tänderna eller andra tandskador. Antalet snusare har ökat på senare år beroende på att många som försöker sluta röka istället börjar med snus.

Bättre att snusa än att röka?
Snusaren slipper visserligen den giftiga röken, men blir i regel beroende av nikotin betydligt snabbare än en rökare. Det beror troligen på att snusaren har en jämnare halt av nikotin i blodet.
Många upplever att det är svårare att sluta snusa än att sluta röka.

Detta kan du tjäna på att sluta röka?
När du slutar röka kommer både du och din ekonomi att må bättre. Du kommer att märka de positiva effekterna nästan på en gång.

  • Efter 20 minuter går puls och blodtryck ner till normal nivå.
  • Temperaturen ökar i händer och fötter. 
  • Risken för ryggbesvär minskar när blodcirkulationen förbättras. 
  • Huden får en friskare färg när genomblödningen förbättras. En av orsakerna till att få rynkor i förtid är också borta. 
  • Tänderna blir vitare när de inte längre missfärgas av tobak. Kroppens förmåga att läka tandlossning blir också bättre. 
  • Nästäppa, hosta, andningssvårigheter som beror på rökningen börjar avta efter någon månad. 
  • Efter ett år har risken för kranskärlssjukdomar halverats. 
  • Efter fem år är risken för hjärtinfarkt lika liten som för den som aldrig rökt. Risken för lungcancer är halverad. 
  • Efter femton år är alla sjukdomsrisker som man får av rökning nästan lika låga som för den som aldrig rökt.

Tips inför rökstoppet
Här kommer några goda råd när du ska planera ditt rökstopp:

Sätt ett datum en bit fram i tiden
2-6 veckor kan vara lagom. Den tiden ägnas åt förberedelse med planering och ändrade vanor.

Planera rökstoppet
Kartlägg dina vanor, registrera när och i vilka sammanhang du röker. Det är dessa situationer du ska undvika när du slutat.

Rök på andra platser och tider
Börja med att trappa ner antalet cigaretter, dock inte så mycket att du börjar känna abstinens. Sluta sedan tvärt på rökstoppsdagen. Släng alla cigaretter du har kvar.

Berätta för alla du känner att du slutat röka
Då kommer omgivningen att visa dig större hänsyn. Det gör också att det tar emot mer att börja om, eftersom du i så fall måste erkänna att du inte klarade av det. Och vem vill göra det????

Tips efter rökstoppet

Drick mycket vatten
Det håller kroppen i balans och det gör att du slipper onödig huvudvärk och dämpar sötsuget.

Regelbundna måltider
Det minskar risken att du blir sugen på onyttigheter. Se till att ha vettiga alternativ om suget sätter in. Morot istället för bulle osv.

Borsta tänderna
Borsta tänderna när det plötsliga röksuget sätter in. Mentholsmaken dämpar suget och borstningen ger dig något annat att göra. Använd gärna nikotinersättningsmedel.

Ändra dina vanor
Gör mer av sådant som du inte förknippar med rökning och mindre av sådant som inneburit rökning. Till exempel om du alltid brukat röka medan du väntat på bussen, ta istället bilen några dagar eller promenera.

Håll dig sysselsatt
När du inte rökt på några timmar kan du bli irriterad, orolig och grinig. Hitta därför på något att göra när röksuget sätter in. Till exempel diska för hand även om du har diskmaskin.

Rör på dig
När du slutar röka blir kroppens ämnesomsättning normal. För en tredjedel av alla betyder det ingenting, medan andra riskerar att gå upp i vikt. Om du ägnar mer tid åt motion och tänker på vad du stoppar i dig kan du minska den risken. Det är ganska lite som behövs. Om du åker buss till jobbet, gå av en hållplats tidigare än vanligt och promenera sista biten. Ta trapporna istället för hissen. Välj gärna motionsformer där man inte kan röka. Simning och cykling är några exempel.

Återfall
Att du som slutat röker någon gång efter rökstoppet händer de flesta. En gång är ingen gång, men om du röker var och varannan dag har du fått ett återfall. Det innebär att du måste planera för ett nytt rökstoppsdatum. I vissa fall är risken för återfall större, t ex. när man

  • kopplar av efter maten
  • dricker kaffe 
  • dricker alkohol 
  • pratar i telefon 
  • känner sig stressad på arbetet eller hemma 
  • är tillsammans med andra rökare

Vilka dessa situationer är varierar från person till person. Lär känna dig själv!!!

Återfall är inget ovanligt, många som lyckas sluta har försökt flera gånger. För varje gång du försöker sluta lär du dig mer om hur du reagerar, vad det är som ör svårt och vad som hjälper. Chansen att lyckas ökar för varje gång du försöker.

KOM IHÅG ATT DET ALDRIG ÄR FÖRSENT ATT SLUTA RÖKA OCH ATT ALLA KAN LYCKAS!!!!

 
Meddelanden
 
2010-06-15
Sjukfrånvaron varierar stort enligt yrke

Städerskor anmäler sjukfrånvaro i genomsnitt 30 dagar per år, vilket är fyra gånger så ofta som läkare.

Read more
 
2010-04-09
Tips och råd för hela familjen!
"Huskuren"
Read more

Newsarchive

© UniMed Care AB | Lästmakargatan 10 | 111 44 Stockholm | Tel: 08 - 522 457 80 | Email: info@unimed.se | Cookies | Sitemap | Kontakta Oss