Ont i ryggen är ett vanligt besvär och det är mycket få personer som aldrig har haft eller kommer att få ont i ryggen någon gång i livet. Oftast handlar det om kortvariga besvär som släpper av sig själv. För vissa personer kan dock besvären hålla i sig längre eller återkomma.
Oftast har man ont i nedre delen av ryggen, ländryggen. Smärtan kan vara huggande, skärande eller molande och kommer ofta plötsligt. Ibland strålar smärtan ut i ett lår eller längs ett ben. Det förekommer också att smärtan kommer smygande med en gradvis ökande värk med känsla av trötthet i ryggen.
Vanliga typer av ryggbesvär
Ryggen består av tre partier, halsryggen, bröstryggen och ländryggen. I ryggraden finns 24 kotor med mellanliggande diskar samt en mängd ligament som har en stödjande funktion. I ryggen finns också både stora och små muskler som håller upp kroppen och används när vi rör oss. I öppningar mellan kotorna går det ut viktiga nerver som gör att vi kan röra oss och har känsel i kroppen. Vi beskriver här de vanligaste typerna av ryggbesvär;
Diskbråck
Diskbråck i ländryggen uppstår när en disk går sönder, ytterhöljet buktar ut och spricker och diskvävnad tränger ut. Det kan orsaka tryck på en nervrot och då får man de typiska smärtorna som strålar ut i benet. Det är en intensiv, brännande smärta och vanliga värktabletter hjälper oftast inte särskilt bra.
Man kan också bli svag i musklerna och förlora normala reflexer, till och med få svårt att kontrollera tarm och urinblåsa. Ett diskbråck kan i många fall läka spontant men det kan ta lång tid och behandling hos sjukgymnast under tiden kan hjälpa. Operation kan bli nödvändig i vissa fall. Man kan även ha diskbråck utan några symtom alls.
Ryggskott
Ryggskott (lumbago) består av två tillstånd:
– Dels en akut smärta som kan uppstå av olika anledningar, ofta när man böjt eller vridit kroppen hastigt eller lyft något tungt. Man kan få en liten spricka i en disk eller en bristning och blödning i en muskel eller sena.
– Dels en låsning i ryggen som uppstår när man reflexmässigt försöker skydda sig mot den akuta smärtupplevelsen. Man får en sammandragning av musklerna och när man sen försöker återgå till ett normalläge kan det göra väldigt ont.
Ischias
Ischias är ingen egen ryggsjukdom utan benämner den karakteristiska smärta som strålar ner i benet i samband med diskbråck eller ryggskott.
Enligt den senaste forskningen kan kemiska ämnen läcka ut från en trasig disk och ta sig in i nervroten. Det gör nerven extremt tryckkänslig.
Kan det vara något farligt?
Ont i ryggen kan i mer ovanliga fall vara ett symtom på allvarlig sjukdom. De varningstecken som finns är att om man har ont i ryggen och samtidigt
har allmänna sjukdomstecken som exempelvis feber, symtom från bröstkorg och mage, eller svaghet och viktnedgång
inte känner när man är kissnödig, eller kissar på sig
har domningar kring ändtarmen eller könsorganen
har domningar, stickningar eller svagheter i båda benen
är i övre medelåldern och aldrig har haft ont i ryggen tidigare
har cancer, eller tidigare har behandlats för cancer
har benskörhet, osteoporos
plötsligt får ont efter en olycka, exempelvis fall.
Har man ont i ryggen i samband med något av de tillstånd som räknas upp i listan ovan bör man söka läkare snarast.
Om man inte har ont i ryggen i samband med några av de tillstånd som räknas upp i ovanstående punktlista kan man börja med att försöka ta hand om den onda ryggen på egen hand. Om besvären inte går över inom en månad bör man kontakta en allmänläkare för bedömning.
Fysisk aktivitet det bästa mot ryggont
Första tanken när du får ont i ryggen är förmodligen att du ska vila, eller kanske till och med försöka bli sjukskriven om jobbet är tungt. Men enligt ny forskning är arbete och rörelse bästa vägen att snabbt bli frisk. För att klara det behövs ofta smärtstillande medel under det akuta skedet.
Långa sjukskrivningar leder inte till minskad smärta eller förbättrad rörelseförmåga utan försämrar chanserna att komma tillbaka till ett vanligt liv.
Motivet för att röra sig som vanligt så snart som möjligt är att det ökar genomblödningen i vävnaden. En ökad genomblödning bryter i sin tur ner det muskelförsvar av stela spända muskler som skapas när skadan uppstår. Ibland förstärker vi muskelförsvaret omedvetet och blir stela i stället för att försöka slappna av och röra oss som vanligt. Rådet är därför att försöka återgå till sitt vanliga liv och rörelsemönster så snart det är möjligt.
Att vara igång och jobba som vanligt är alltså bästa hjälpen, men om du ändå måste vara hemma några dagar (du har kanske ett tungt arbete där du har svårt att variera ställning eller helt enkelt har väldigt ont) så försök att varva rörelse med vila så mycket du kan. Gå upp och gå omkring hemma eller ta en promenad runt kvarteret. Om inte annat så kan du passa på att gå omkring lite extra när du i alla fall behöver gå på toaletten eller hämta en bit mat i kylskåpet.
Kroppen har system som kan stänga av smärta, bland annat spelar så kallade endorfiner en stor roll. Endorfiner är ett kroppseget morfinliknande ämne. Att hålla sig i rörelse ökar endorfinerna, medan vila och stillhet istället minskar dem.
Gör så här om du får ryggskott
Om du vaknat med ett kraftigt ryggskott för första gången kan det vara svårt att tro att det kommer att gå över. Men det gör det, ofta på ett par dagar eller några veckor. Du blir dessutom fortare återställd om du försöker leva och röra på dig ungefär som vanligt, hur svårt det än kan kännas. Bara du har tålamod, använder vanligt sunt förnuft och håller dig i rörelse utan att vara rädd för att det ska bli värre, så kommer du att bli bättre.
Men för att du ska klara det behöver du först bryta smärtan. Inflammationshämmande preparat som Ipren har visat sig ha bra effekt men en nackdel är att de irriterar magslemhinnan. Preparat som innehåller paracetamol, t ex Panodil eller Alvedon går också bra.
Rulla ur sängen
Det finns inga helt smärtfria sätt att ta sig ur sängen när man har ont i ryggen, men det finns heller inga som är fel eller skadliga. Ett sätt som brukar göra mindre ont är att rulla ur sängen. Gör så här:
Böj upp knäna och håll ihop benen. Rulla över på ena sidan. Ta armarna till hjälp och res dig upp till sittande ställning samtidigt som du sätter ner fötterna på golvet. Sitt på sängen så nära kanten du kan och låt benmusklerna göra så mycket som möjligt av jobbet när du ska resa dig. Du kan till och med krysta lite precis när du reser dig.
Slappna av
Om du oroar dig för din onda rygg riskerar du att få ännu mer ont eftersom oron kan få dina muskler att bli mer spända. Slappna av och intala dig att det kommer att bli bra. Positiva tankar hjälper. Varva rörelse med vila. Ett tips är att prova "vinkelvila", det vill säga att du ligger på rygg med överbenen i 90° vinkel mot höfterna och underbenen vilande på en stapel kuddar eller liknande.
Tänk efter innan du lyfter
Om du måste lyfta och bära så försök att fördela tyngden mellan båda händerna och bär allting nära kroppen. Krama din börda som du lyfter och kramar ett barn, böj på knäna och låt benmusklerna göra grovjobbet.
Håll dig varm eller ta det kallt
Vilket av värme eller kyla som är bäst är föremål för många diskussioner. Vissa föredrar värme och andra vill hellre ha kyla. Du får testa själv och se vilket som passar dig bäst. Om du vill kan du prova med en kyl/värmedyna som finns att köpa t ex på Apoteket. En varm dusch kan också kännas skönt för ryggen. Har du bastu hemma är det också värt att prova.
Häng i dörrposten
Vissa får smärtlindring av att hänga i en stång eller genom att ta tag i ovansidan av en dörr. Om du gör det med benen böjda och fötterna lätt vilande mot golvet och det samtidigt känns skönt för ryggen, är det bra. Det ska däremot inte göra mer ont i ryggen när du hänger.
Se över hur du sover
Sömnen är viktig för att du ska må bra och för att du ska orka med smärtan under dagen. Se till att du har en bra säng. Om den ska ha hård eller fjädrande botten är en smaksak, huvudsaken är att du sover skönt i den. Om din vanliga säng inte känns bra, så byt med en familjemedlem eller prova med att lägga en madrass direkt på golvet.
Bil eller inte? Om du inte måste köra, utan kan ta dig till jobbet med cykel eller till fots, så låt bilen stå. Klarar du inte jobbet utan bilen, så kom ihåg att ta pauser då och då så att du kan gå ur bilen och röra på dig. Det finns också specialkuddar eller kilkuddar som man kan köpa för att lägga på sätet eller bakom ryggen i bilstolen, och som kanske kan hjälpa.
