Insektsbett
Bett av mygg, broms, geting mm kräver för det mesta ingen behandling alls. Det kan lindra om du baddar med lite kallt vatten eller Alsolsprit. Xylocainsalva som är lokalbedövande kan också lindra så att man låter bli att riva på bettet. River du, blir det nämligen lätt infekterat. Sätt gärna ett plåster över för att undvika att klia sönder huden.
Ring 112 för att snabbt få hjälp om nedan symtom uppstår, de kan vara tecken på att man fått en allvarlig allergisk reaktion.
blir illamående
börjar kallsvettas
blir blek
får yrsel
andningssvårigheter
hjärtklappning och svullnar upp kraftigt
OBS! Man bör kontakta vården om man får många stick samtidigt, speciellt i ansiktet eller på halsen. Man bör också ta kontakt med vården om man blir stucken på tungan eller i svalget. Likaså om barn får många stick samtidigt. Om man tidigare reagerat kraftigt på stick kan det vara bra att alltid ha allergimedicin tillgänglig när det är insektssäsong.
Fästingbett
Fästingar behöver blod för att utvecklas, och de får blod genom att bita sig fast på djur och människor. Genom blodet kan de bli infekterade med olika smittämnen och föra dem vidare vid nästa bett. Fästingsäsongen i Sverige brukar räknas från tidigast mars till senast november. Fästingen är aktiv när temperaturen ligger över 4-5 grader.
De flesta fästingbett ger en mindre rodnad under några dagar och det kan även klia. Sedan märker man oftast inte av bettet längre. Risken att bli smittad av en fästing och bli sjuk är liten men skulle man drabbas kan sjukdomen bli besvärlig och någon enstaka gång allvarlig. Det finns några enkla sätt att skydda sig.
Fästingar finns framför allt i skog och högt gräs Man kan skydda sig genom att bära långärmad tröja, långbyxor, strumpor, heltäckande skor, helst stövlar. Om man hittar en fästing på kroppen ska den tas bort så fort som möjligt. Risken för infektion ökar ju längre tid fästingen sitter kvar.
Fästingar ska inte vridas loss
Använd en pincett eller en fästingborttagare. Det är ingen mening att smörja eller badda något på fästingen innan den tas bort. Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra rakt ut. Se till att hela fästingen följer med. Om rester av fästingens käkparti blir kvar i huden ska man låta det vara. Kroppen stöter själv bort det utan att risken för infektion ökar. Tvätta gärna såret med tvål och vatten.
Efterkontroll
När man tagit bort fästingen bör man kontrollera bettstället under minst fyra veckor. Det är vanligt att man redan samma dag som man blivit biten får en kortvarig mindre rodnad runt bettet som går över av sig själv. Men om man efter 5-7 dagar har en rodnad som är ringformad eller en rodnad som blir större ska man kontakta vårdcentralen. Ibland kan en rodnad dyka upp först efter några veckor. Om man en tid efter fästingbettet får feber, huvudvärk, känner sig illamående, är ovanligt trött eller har muskelvärk ska man också kontakta sjukvården.
Spridning av sjukdomar Det finns flera sjukdomar som kan spridas med fästingar. Borrelia och TBE är vanligast i Sverige. TBE orsakas av ett virus som det går att vaccinera sig mot. Eftersom TBE kan leda till hjärninflammation rekommenderas vaccination om man bor eller vistas mycket i ett riskområde. Borrelia kan man inte vaccineras mot, men om man drabbas kan man behandlas med antibiotika.
Hund och kattbett
När man har blivit biten av en hund eller katt är det viktigt att tvätta stället där man blivit biten, även om det är ytligt.
Tvätta med tvål och vatten, eller om såret är djupt spola rent genom att hålla såret under rinnande vatten.
Badda torrt med en ren handduk och sätt på ett skyddande plåster.
Byt plåstret samt tvätta såret dagligen tills såret har läkt.
Bett där tänderna trängt igenom huden bör visas upp på vårdcentral eftersom det lätt blir infektion i såret, särskilt om man blivit biten i handen. Ett infekterat sår blir svullet och ömt, och huden runt omkring såret blir röd. Feber är också ett tecken på infektion. Kom ihåg att kontrollera om du har stelkrampsskydd.
Ormbett
Av de ormar som normalt finns i Sverige är det bara huggormen som är giftig. Bettet syns som två små röda prickar i en svullnad som senare blir blåaktig. Bettet hettar och kliar och ibland kan huggormsbett också ge yrsel och illamående. Huggormsbett är sällan livsfarliga, men det är bra att komma ihåg att barn är känsligare för ormbett än vuxna.
Se alltid till att den ormbitne är så stilla som möjligt.
Stöd, bär eller skjutsa den ormbitne till läkare så fort som möjligt.
Alla ormbett ska behandlas av läkare.
Lämna bettstället helt ifred. Försök inte skära upp bettet eller snöra av det eller suga ut giftet på egen hand. Det kan förvärra förloppet.
Stelkramp
Varje gång du skadar dig, eller blir biten av ett djur finns det risk för att få stelkramp. Det gäller framför allt om det vassa föremålet legat i jord, till exempel gamla rostiga spikar och liknande. De flesta som är födda och uppvuxna i Sverige har blivit vaccinerade mot stelkramp som barn. Detta skydd gäller upp till 40 års åldern, därefter kan man behöva förnya sin vaccination. Om man är osäker på om man har stelkrampsskydd bör man kontakta sjukvården.
Se gärna till att ha ett litet husapotek hemma så ni är väl förberedda för sommarens små sår och bett.
